Soffi är precis som jag världens envisaste, å vi älskar båda att diskutera så det slutar alltid me att vi sitter och skriker i mun på varandra. Ibland är vi av samma åsikt och då sitter vi och är arga på nån som vi inte kan skrika åt så då skriker vi på varann istället.
När vi inte sitter på cafë och dricker te är hon oftast med sin pojkvän Philip, eller så rider hon ibland eller läser å lyssnar på Bob Marley. Favoritbok är 'Momo' som hon har läst ungefär 6 gånger, och 'Jag är kvar hos er'. Hon bor i ett vitt hus i Jeppis med sin Mamma & Pappa, odåga till lillebror (enligt henne själv), och charmiga labradoren Lucy-Grisen och kaninen Smulan.
Efter viss propaganda av mig blev hon åxå vegetarian."
Soffi och jag har känt varann sen första dan i lågstadiet, men att säga att vi var 'vänner' då sku vara helt ljugeri, för vi hatade varann ganska dyrt och heligt. Vi var alldeles på tok för lika, attentionseeking, papegojor, detaljerade skräniga små ungar som båda ville stå mest i centrum, rita bäst, berätta längst historier och ha den bästa mamman! Så vi grälade en sisådär fem gånger tror jag, med resultatet (varje gång) att hela klassen blev indelad i två läger, A-K eller Soffi lägret, och fungerade som våra budbärare och ryktesspridare (Soffi är en stinkbomb, A-K luktar illa, Soffi ritar fult, A-K har fula byxor...).
Men hej va bra, vi kom på i högstadiet att det är ju BRA att va lika! Vi hittade i varann en kinaskompis, en cafékompis, och en muskotör för livet! Vi tyckte (och tycker!) mycket och hett, och allt allt allt ska ventileras, analyseras och diskuteras. Helst över ganska många tekoppar/4imånadenciderpågamlapuben/vinglas, och hälsovådligt mycket cigg.
Vi packade väskorna efter studentexamen, flög med skakiga ben och stora skrala egon till London och där blev vi sen kvar i sju år. Vi dejtade bröder (kom på att våra ungar skulle bli kusiner - Shit!!), hittade på hyss, söp, roivade, blev utslängda från lägenhet, blev sårade, sårade, älskade, hatade, tog hand om varann, läste varandras essäer, åt lunch, gick på loppis, drömde och pratade om Finland, saknade och drömde om familjer och vänner, tjurade och skrattade alldeles tok mycket.
Och nu har jag flyttat ifrån mitt London och min Soffi. Men det förändrar inte ett endaste minsta lilla dugg, för hon är min diskussionsvän och bundsförvant för livet. I vått (både alkohol och regn) och torrt har vi hängt ihop, så det fortsätter vi nog med tycker jag. Eller hur Soffan? Vi har så mycket mer av världen att se och jorden att utforska (erövra)
Förresten är hon typ världens smartaste feminist och pescetarian (för att fiskar är dumma, så dem har hon inte medlidande för), skriver helt otroligt bra och är finurlig och underbar. Bättre soffa skulle man inte kunna hitta!
(Skriven 2003 - Soffi)
Dörrmatta
idag gick jag på loppisrunda
bästa på länge faktiskt
bästa på länge faktiskt
på en av krokarna längre bort
hängde du kasserad
du hade fyllt din funktion tyckte
vissa
så tyckte även jag
men för min sista runda peng
köpte jag dej iallafall
jag kan ju använda dej till
dörrmmatta.
Ja visst gör det ont när knoppar brister, Karin Boye har rätt i det, men är knopparna tillräckligt hårda (typ av bly) brister de aldrig, de bara tänjs ut litegrann - Soffi vår knopp brister aldrig! Fast du får vänja dig vid att jag använder crocs, de är praktiska på landet!!
What's my name BITCH????!?
Ååååh, hahaha, vad fint! Ljuvliga ni!
ReplyDeleteAhh ja sitter har pa jobbet och forsoker halla mej for att borja grata! Va fin du e och vad glad och rord jag blir! Puss pa dej!
ReplyDeleteHej alsklingar!! Nu sitter jag i en vindsvaning pa Stora Essingen och tittar ut pa takaltakanen och regnet som smattrar dar ute, vackert! Elin, du ar minst lika fin min alskling, och bara en liten varning, pa min blogg far man INTE bestamma vilka foton som ar fina eller inte, har bestammer jag!!(;
ReplyDeleteSoffi; va harligt! va glad JAG blir!! Tack for att du alltid finns dar, man glommer ibland att saga det! Du inspirerar och varmer! puss!!!