Julen är vad man gör den - Jul 2011, en alldeles ny men ganska skön Edition

'Firar' en konstig jul i år. Julen är så otroligt symbolisk och familjeorienterad, vilket gör den både till det vackraste nånsin, och det tyngsta nånsin. Den Första julen utan Moffa och Faffa, den Tredje julen utan Fammo.

Fammo som alltid varit, och alltid kommer att vara JulDrottningen. Som pysslade med julklappar hela året runt, köpte små fina saker på reor när hon såg något hon visste att någon skulle tycka om. Som fint strök skrynklorna ur fjolårets julklappspapper och omsorgsfullt och kärleksfullt återanvände dem. Fammo som alltid hade de finaste små sidenbanden, vackra hemskrivna etiketter eller kort. Små personliga klappar var alltid viktiga, och det var viktigt att minnas alla, stora och små, djur och människor. Fammo som med sin varma och kärleksfulla omtänksamhet höll oss alla varma hela året runt med de vackraste hemstickade sockorna. Alla ska ha stickasockor, minsta babysarna och största sönerna, och alla däremellan. Fammo som jag fick brysselkål hos och lärde mig att älska det, och glögg i små små glöggkoppar och pepparkakor på fina små assietter. Fammo. Tänder ett ljus och tänker på dig, har varma fötter tack vare dig.

Faffa som alltid fanns tryggt pysslande och donande funnits i bakgrunden, men ändock ingivit ett rogivande lugn över julstressen. Kokat kaffe, 'Heja Heja't alla som kommit in, hängt upp jackorna och tagit emot presenter, gett vidare åt fammo. Fyllt på med ved i öppna spisen i vardagsrummet för extra värme. Pysslat ihop presentpapprena som kunde flyga lite hit och dit när vi var små och presentpapper bara var ett förhinder för det som var verkligt viktigt- Presenterna. Faffa du delar fammos ljus för ni hör alltid ihop, i minnena, det förgångna och i framtiden. Tänker på dig varje gång jag susar fram på din fina cykel, och varje gång jag ser nåt med skogsanknytning- svampar, bär, barken och nävret på mitt golv från vedklabbarna. Skogen är ditt rätta element.

Moffo oj Moffa. Där fammo och faffa var tryggt och lugnt traditionellt finlandssvenskt julfirande var jularna hos dig och Mommo alltid så mycket svenskare och fartfylldare. En halv dag lugn och en halv dag Tjo, det är så jag minns mina barndomsjular, och jag som älskar extremer tycker att det är Såhär Det Ska Vara. Välkomstdrink, Glögg, Nubbe, Vin till maten, Cognac till kaffet. Mycket skratt, svensk julmusik eller radion på i bakgrunden, men hörs knappt över stojet och sorlet från barnbarn, barnbarnsbarn, barn, hundar, mommos stojande nånstans i köket. Ni hör ihop som socker och salt mommo och Du, två helt olika substanser och naturer, men båda helt och hållet nödvändiga för ett kaotiskt men underbart familjekoncept. Hos er sparas inga julklappspapper, de åker glada, röda och skrynkliga ut med gammal kaffesump, bortglömda juletiketter (ingen minns vad de fick av vem för alla har för mycket skratt och bestyr för sig) - men lika glada är väl vi för det. Och har man tur, riktigt tur, skalderar du en dikt eller två under kvällens lopp. Min favorit var alltid den som handlade om en vacker flicka och gröt, och som skalderades med ett fräckt leende. Och när vi var riktigt små brukade vi få ta del av det tjusiga löstandsklappret på julafton- Oooooh vad roligt men skrämmande på samma gång! Moffa du får ett eget ljus, för du har alltid varit lite för stor och kantig för att dela ett hörn med någon. Du finns på min handled för alltid och det gör mig oändligt glad och stolt.


Men julen ska firas med de levande, utan att glömma de som gått vidare. Spenderade en ytterst stillsam men skönt avslappnande julaftonsmorgon hos Mommos, med mor och far, Michelle, Mommo, Stina och Kari, Johan, Heidi, Björn, Martin och Oskar. Godaste risgrynsgröten och saftsoppa, limpa och salt salt smör. Allt för mycket choklad för tidigt morgon, men hej det är ju julafton bara en dag om året. Mommo utbrister mitt under frukosten betänksamt 'Pappa är lite sned idag va?' och syftar på det stora fina porträttet av Moffa som då hängde bakom pappas rygg. Ingen tycker att kommentaren är konstig eller lustig överhuvudtaget, utan pappa vänder sig om och rättar till Moffa så att han hänger rakt. Moffa finns med i vackra fotona brevid stora lyktan på spiskanten, och som en lugn varm känsla i huset. Jag tolkar tyst åt Michelle på engelska vad som i hela friden egentligen pågår och talas om, hon deltar på ett annat språk, men med samma vördnadsfulla och lugna sömniga julaftonsmorgonskänsla. Känslor är internationella och kräver ingen språkförståelse.

Sitter på golvet med Oskar och lär honom färgerna på tushpennorna. Oskar ritar vackra circlar och konstellationer åt mig, och låter mig till och med delta med hans och mitt namn i ett hörn. Färgerna ska bytas ofta och fort, alla färgerna ska va med. Finaste energiska ljusglimtsunge som får mitt hjärta att brimma över av kärlek och moster- och systerstolthet. Martin så fin i vit skjorta, som vuxit om Stina och stolt och grinande sträcker på sig för att bli extra lång. Grimaserar ivrigt när Gamlamommo frågar om han talar med flickvännen när han egentligen spelar i smyg på sin telefon under bordet. Artigt busig som den fina unge han är.

Sen blir det hej och tjo och kramar och god julhälsningar och Michelle och jag går vidare till Carlsons. Möts av en hyperventilerande glad Soffi, och jag får ropa 'axel axel!' för att inte få armen ur led av björnkramen. Vackraste fina vän som jag inte sett på fem månader, det längsta vi varit utan varann sen...ja sen när? sen vi var yttepyttesmå? Sen före vi gick i skolan måste det va! Shit pomfritt! Lunahunden är så glad att se folk, viftande och öronvippande får vi pussar och rivna strumpbyxor. Nina och Roger fixar glögg och välkomnar lika glatt och härligt som alltid. Soffis vänner är alltid hela familjens vänner, man får alltid komma in, sitta ner, få nåt gott att dricka och surra lite minnen och tankar och känslor. Får finaste finaste presenten av Soffi, som inte kunde bli mer A-K! Tack älskling, absolutely love it!!!

Pussar och kramar hej och god jul och sätter mig i bilen med mamma och pappa, åker mot havet, mot den tysta och lugna tryggheten, ut på havet, ut i den lilla skarsnön som finns kvar, den vinande kalla vinden på havet, men sen julbjörken och julgrillen som möter på ön. Isig brygga och så himla himla många matkassar. Tror nog mamma och pappa kockar julmat för en sexpersonersfamilj ännu. Sånt sitter i.

Joel ringer från Indien, han har sjungit finska julsånger i en indisk skog med Johanna, så fint och passande! Nu drack de öl på en uteservering. Malin ringer från Sverige, firar med pyttelilla Maija och Henke ute på landet, med några biologiska och egenvalda familjemedlemmar på plats.

Sitter ner med mor och far på villan, brasor tänds, choklad plockas fram, ett gott rödvin öppnas. kalle anka börjar men jag orkar inte med hans tjattrande. Men Ferdinand tycker jag om! Fammos favorit. Försöker tänka att jag ska minnas hans 'Jag sitter hellre hääääär, och LUKTAR på blommorna!' när det stormar för mycket.

Lugnt och annorlunda men hemvant julbestyr, läser oknäckta serieböcker, äter choklad, dricker gott, äter god jullunch, öppnar uppfriskande få- men otroligt fina- julklappar! Somnar klockan åtta på mammas fårfäll. Fell asleep on the sheep, igen. vaknar till liv klockan halv 12 och mår som ett barn, tryggt och varmt men med känslopansaret ännu inte riktigt välutvecklat, alla känslorna är så råa och starka och lättväckta. Tänker på vilsna människor, de som har ännu mer att deala med denna julafton. Som inte är så lyckligt familjelottade som jag är. Det gör ont men jag försöker sända varma tankar. Och en trygg och välbekant plats att stillsamt känslostorma på. Kall skare att trampa nya stigar i.

Och nya saker denna jul, en ny skiva jag inte vill sluta lyssna på. Nya julkort och nya bekantskaper. Fina nya vänner jag tänker på, roliga stunder jag ser fram emot. Mitt Gula Solskenshus som är underligt men vackert julpyntat på Mitt Sätt. Elin och Kaslin och Heidi i mitt kök efter alltförlänge borta. Fina fina vänner. Gamla och Nya. En förväntanskaramell inför en juldag som inte kan bli annat än fin, middag som hägrar, och sen fina vänners lag senare.

Det blev en fin jul trots allt, annorlunda men fin.

God Jul!